Dorothea Norlings farfar
Johan Norling, född 19/2 1708 i Vartofta härad där fadern, Johan Larsson Norling, var häradsskrivare. Efter skolgång fogdetjänare i olika fögderier i Skaraborgs län. Bokhållare hos landshövdingen Gustaf Palmfelt i Skaraborgs län 1733, tillika byggningsskrivare vid uppförandet av landhövdingeresidenset Marieholm i Mariestad. Medföljde Palmfelt vid dennes förflyttning till Stockholms län s.å. Byggningsskrivare vid uppförandet av Fittja stenbrobyggnad. Erhöll 8/10 1735, efter förord från Palmfelt, fullmakt på häradsskrivare-tjänsten i Frösåkers och Närdinghundras härader samt Väddö skeppslags fögderi mot årlig lön av 150 daler silvermynt samt 40 riksdaler i resepenningar. Han efterträdde Carl Meyerholm, död hösten 1735 endast 35 år gammal, och gifte sig 1737 med dennes änka Catharina, född
Leufstadia (1701-1756). Boställe under häradsskrivartiden var Wattensta i Hökhuvud.
30/4 1742 befordrades han till häradsfogde (kronobefallningsman) i samma fögderi och erhöll härför i årlig lön 300 daler å ordinarie stat samt bostället Eke i Edebo. (År 1745 står han som inflyttad där tillsammans med hustrun Catharina samt jungfrun Althea Leufstadia, efterträdaren Eric Berg och fogdetjänaren Nils Wahlstedt.) Som häradsfogde var han polischef och utmätningsman i distriktet och förde talan i grövre brottmål samt handhade kronans uppbörd. Kravbrev på oguldna skatter ställda till den mäktige bruksherren Anton de Geer på Forsmark finns bevarade i Börstorpssamlingen i Riksarkivet.
År 1751 sökte Johan Norling befordran till landskamrer men förbigicks av Petter Falck.
Efter att hans första hustru avlidit gifte han om sig i Edebo prästgård 28/6 1757 med Juliana Magdalena Montelia, dotter till prosten Johannes Montelius och Greta Beata Hörner.
21/2 1761 erhöll han, efter ansökan och nära ettårig besvärsomgång, tjänsten som lanträntmästare i Stockholms län. Lanträntmästaren var chef för lantränteriet, organisatoriskt jämställd med landskamreraren och landsskreteraren men sämre lönad. Förordnades hösten 1761 att upprätthålla den efter avlidne Petter Falck vakanta landskamrerstjänsten, men begärde i brev att få slippa, åberopande lång och trogen tjänst samt "trångt bröst, gickt och kall feber", vilket gillades av Kammarkollegiet.
Under Stockholmsåren var han med sin familj och dräng och piga bosatt på Ladugårdslandet, kvarteret Sperlings backe i huset nr 60, där han var granne med notarien Olivenholm och artellerilöjtnanten von Scheven. Frisk blev han inte. Efter att förgäves ha åderlåtits och medicinerats av sedermera livmedicus Dahlberg dog han av slag 56 år gammal 2/6 1765. Bouppteckningen balanserades på 6169 riksdaler. Till barnen och änkan uttogs endast gång- och linnekläder. En del av skatteskulden efterskänktes sedan, enligt 1765 års avkortningslängd, änkan med barnen "uti tryckande torftighet" flyttat till föräldrarna i Roslagen. (Olle Sahlin)
Barn i andra giftet:
Johan Theodorus Norling, född 1758-10-14 i Edebo, död 1831-01-31. Kyrkoherde i Funbo (Upl). En av dennes söner Johan Nordling blev kyrkoherde i Edebo och far till professorn i semitiska språk Theodor Nordling (1826-1890) och professorn i civilrätt Victor Nordling (1832-1898). (Se Sv män o kvinnor och Nord.fam.bok). Gift med Anna Sophia Zenius, född 1765-06-18 i Färila. Dtr t bergsdir Johan Zenius o. kyhd dtr Brita Justina Baelter.
Margareta Juliana Norling, född 1759-10-12 i Edebo, död 1788.
Erik Samuel Norling, född 1760-12-02, död 1821-05-22
Christina Charlotta, född 1762-12-02 i Edebo, död 1764.
Carl Petter Norling, född 1764 i Stockholm, Hedvig Eleonora.